Fonogram

Jag försökte va en flitig pojk och plugga nu på kvälls timmarna och en sak har jag defentift lärt mig. Om man vill lyssna på musik medans man pluggar måste det var något riktigt sönderlyssnat som du kanske stampar takten till eller något du inte tar någon större notis till som ett surr i bakgrunden. Däremot en platta som fångar intresse och du börjar "luslyssna" är en riktigt dålig idé... Så det är dags igen att berätta om en skiva.


Live At The Apollo Volume II av James Brown (1967)

James Brown vad mer behöver man säga? En sann legend med riktig känsla. Det här som ni ser är Volume 2, hans första inspelning på The Apollo i Harlem 1963 blev så lyckad så han gjorde om det. Det finns även en volym 3 som tydligen ska vara jävligt bra men jag har inte letat fram den ännu, det är "work in progress".
Men åter till skivan i fråga...
En sann talang på scen och en jävla röst som han klämmer varenda unns av kraft ur. Om man har sett lite klipp från den gammla goda tiden (tillexempel på tuben) så ser man den energin han levererade live. Jag kan igentligen inte säga så mycket om James Brown för sanningen är att jag inte kan så mycket om han eller hanns musik förutom att jag tycler den här skivan är helt fantiastisk. En riktig live skiva som rankar med den absoluta toppen. Lyssna på den!

Bästa låtarna:
Think
Kansas City
Sweet Soul Music
It's A Man's Man's Man's World
Caravan
Bring It Up
Let yourself Go
There Was A Time
Please, Please, Please

/P